Att vara en zombie eller en superman

En klart överdriven rubrik men som vanligt, lite lek med ord och meningar. Min mening när jag börjar detta inlägg är behovet av avkoppling och återhämtning.

Jag ”prokrastinerar” periodiskt och detta på mitt sätt genom att på kvällarna ligga på sängen och läsa eller titta på TV, och då gärna dokumentärer om allt och ingenting. Tveksamt om det skulle kvalificera som att prokrastinera dock…

Enligt Wikipedia:
Alla människor tenderar att skjuta upp uppgifter eller beslut då och då. Patologisk prokrastinering är i sig inte en sjukdom, utan ett dysfunktionellt och bestående beteendemönster som gör det svårt att fungera i sin vardag.

Jag fungerar nog bra till väldigt bra i vardagen och har nog således diskvalificerat mig som patologisk prokrastinerare :-)

Kvällstid kan jag dock ibland vara en zombie och bara vilja ligga på sängen och slappa med en bok eller fjärrkontrollen till TV’n och ibland vill jag vara Superman och vara så aktiv det bara går!

För inaktiv

Aktivitet… Hälsa och välmående… Fysisk och psykisk hälsa…

Jag vill inte och ska inte skylla på jobb och annat som gjort att träning på gym nästan helt uteblivit det senaste året men det är så illa att det växer mossa på gymkortet…

Det har varit mycket på jobbet, utan tvekan. Vägen till den nya rollen som avdelningschef med allt vad det innebär. Alla besök hos min gamla mor på ålderdomshemmet efter jobbet. Det finns många faktorer som gjort att när kvällen nalkas har jag varit helt slut! Det är faktorer men ingen ursäkt.

Dessa fötter! Under flera års tid har jag dragits med att fötter och vrister värker. Till den milda grad att jag sparkat av mig täcket på kvällen för det känts för tungt på fötterna :-/

Jag har träffat läkare, kiropraktorer, fått ilägg och sprutor, likväl är värken kvar. Jag har fått övningar att göra och visst jag har slarvat vansinnigt med dessa. Faktorer men inte ursäkter.

Jag passade på att köpa ett par nya skor från Asics och positivt är att det kändes helt OK att promenera i dessa. Det kändes så pass bra att jag tog milen vid Hemlingby friluftsområde i Gävle. Av dessa 10 km så joggade jag faktiskt 1,5 km utan nämnvärda känningar efteråt!

Det har känts så bra att jag och min älskade ♥ ängel sprang grevens stig på Ängsö, en sträcka på 2 km över stock och sten. Bra sa Bill, positivt sa Bull.

Till saken hör även att jag ”måste” komma igång med gymmet också. Detta så att jag orkar fysiskt och psykiskt både jobb och allt runt omkring. Träning för återhämtning!

Den mentala träningen

Efter många långa veckor och månader har jag nu påbörjat del två i PUMT, Personlig Utveckling genom Mental Träning.

Först ut på den gedigna läslistan för del två är boken: Att lära sig förlora – vägar till styrka i svåra situationer av Igor Ardoris.

Jag har faktiskt haft den boken i bokhyllan under några år men inte kommit att läsa den ännu, tills nu, då det blev ”schemalagt”.

Utöver sex-sju böcker är det en hel del videofiler, ljudfiler, dagliga övningar, reflektioner och PM som skall skrivas. Jag har att göra!

För sista gången

Så vitt vi vet så åker vi nu för sista gången till Gävle i syfte att min älskade ♥ ängel ska utbilda gymnastikledare åt Svenska Gymnastikförbundet. En era går i graven.

Svenska Gymnastikförbundet har gjort om sin utbildning för gymnastikledare och min älskade ♥ ängel, som efter 20-25 år som utbildare känner att nu är det klart för hennes del!

En resa i Sverige

Genom åren, genom min älskade ♥ ängels utbildande har vi fått besöka ett flertal ställen som vi säkerligen inte skulle botaniserat i annars. Falun har vi besökt ett flertal gånger, med koppargruvan och Lugnets sport- och friluftsområde som höjdpunkter och naturligtvis besöken jag gjort till Carl Larsson-gården i Sundborn.

Roadtrip, ett inlägg om mitt första besök i Falun, år 2012.

Gävle har vi besökt ett flertal gånger med sin fina arkitektur, gasklockorna, järnvägsmuseet, fängelsemuseet och Hemlingby friluftsområde som guldkorn.

Hudiksvall har vi besökt ett flertal gånger. Hudiksvall som är så vackert på sommaren utmed sjöbodarna vid Möljen.

Alla vägar bär till rom, ett inlägg från Hudiksvall 2017.

Borlänge har vi också besökt några gånger och där den största behållningen varit besöken vid Ornässtugan där även Gustav Vasa varit på besök :-)

Kognitiv dissonans, ett vintrigt inlägg från Borlänge 2018.

Sandviken har vi också hunnit med ett par gånger, men jag kan inte säga jag hittade något guldkorn där…

Sedan har vi varit på besök i Leksand, Bjursås, Katrineholm och Saltsjöbaden en gång vardera. Boendemässigt var Katrineholm en katastrof och helt klart lågvattenmärket under alla dessa år.

Saltsjöbaden och Grand Hotel var å andra sidan, när vi väl fått byta rum (från ett ostädat) till en svit, ett riktigt guldkorn.

Nästan kungligt, ett inlägg från Saltsjöbaden 2014.

Det finns inlägg skrivet helt eller delvis från alla ”resmål” så ovanstående länkar är bara ett axplock! Jag rekommenderar dig att botanisera bland bloggens 390 inlägg. Sök och du skall finna.

Mord och inga visor

Detta är ju titeln på en TV-serie om deckarförfattaren Jessica Fletcher som hamnar och löser allsköns mord i värsta Scherlock Holmes anda. Enligt min mening en inte allt för bra serie…

Nu var det ju inte en TV-serie detta skulle handla om utan om böcker! Två böcker om mord men på olika sätt.

Tjugo verkliga mord – en rättsläkare minns

Av: Lennart Rammer

En väldigt rak-på-sak bok. Inget förskönande eller intriger utan fakta taget från polisens utredningar och Lennarts egna erfarenheter som rättsläkare i fallen.

Fallen som är tjugo till antalet har alla hamnat vid bordet på Rättsmedicinska avdelningen i Linköping där Lennart varit verksam, både som rättsläkare och verksamhetschef.

Något som får mig att bli lite förvånad är hur pass ofta det ändå verkar vara att polis men framförallt läkare missar dödsfall, som kan verkar som solklara mord. Massiva stickskador, hugg mot huvudet och liknande som då passerar som olyckshändelser.

Morden som tas upp är inga ”Hollywood-film-mord”, det är snarare mer regel än undantag att det är mord begångna på fyllan av personer som lever i samhällets utkant.
Visst det är en blandning mellan fallen men påfallande ofta finns en alkoholrelaterad problematik med i bilden.

En intressant och lättläst bok, där varje kapitel avslutas med rättsläkarens kommentarer kring fallet.

Boken får av mig:

Köp boken här:

Boken hos Bokus

Boken hos Adlibris

Hon som måste dö

Av: David Lagercrantz

Jag tyckte denna bok var riktigt bra, i alla fall till största delen. För mig är det ett klart konstaterande att David Lagercrantz axlat manteln efter Stieg Larsson på ett mycket bra sätt.

Storyn tycker jag är bra och den har en bra flöde. Boken är mer Kalle Blomkvist än det är Lisbeth Sallander men det fungerar. Det är även en hel del andra karaktärer inblandade med sina egna delar i storyn. Det är inte för ens framåt slutet som det blir lite rörigt. När storyn ska sys ihop och där en av delarna som utspelar sig i dåtid, på Himalayas branter gör det hela rörigt och aningen långdraget.

Sedan, utan att vara för mycket spoiler så ”slutscenerna” blir kanske lite väl mycket ”Mission Impossible” om du frågar mig!

Jag vet inte om jag läst det eller om jag bara inbillar mig att jag läst det… Att detta skulle vara sista boken i Millenium serien och sista boken om just Lisbeth Salander?

Personligen tycker jag att det vore bra. Kalle Blomkvist skulle säkert kunna dyka upp i någon ny form av kriminalroman, men just Lisbeth Salander bör nog få försvinna och slå sig till ro någonstans i världen.

Boken får av mig:

Köp boken här:

Boken hos Bokus

Boken hos Adlibris

Mot ljusare tider

Det kanske kan verka lite kontroversiellt och motsägelsefullt att i oktober skriva ”mot ljusare tider”? Fast det är så jag ser det.

Först ska alla vackra löv på träden fällas och sedan går vi mot vintern och förhoppningsvis snö som lyser upp dagarna. Sedan kommer snart våren och sommaren igen.

Utöver det, vem vet vad för spännande och lärorika saker och händelser som komma skall under hösten och vintern?

Och så i början av hösten, innan de värsta stormarna och regnet dragit in tog min äldste son Daniel Körkort. Jag är så glad för hans skull, bra jobbat Daniel!

Avslutar detta inlägg med urklipp från Västerås Tidning. Om Studieförbundet Vuxenskolans flytt till nya lokaler och min nya tjänst som avdelningschef. Lite ego men det är ju min blogg :-)

Klicka på länken för att läsa artikeln i ⇒ Västerås Tidning

Nu är det dags likt ett höstlöv som faller till marken att avsluta detta inlägg. Hem till min älskade ♥ ängel och hämta krafter inför stundande höstrusk. Prokrastinera mera! På återseende!

När höstmörkret faller, vad vi kommer ihåg är de små vänlighetshandlingarna: en tårta, en kram, en inbjudan att prata och varje ros / Jens Stoltenberg